2020-07-18

Vilken vecka vi haft! fullt upp hela veckan. Jag åkte till Dalarna med mamma, lillebror, mormor och hennes gubbe i onsdags. Han har en stuga där som de ska bo i ett par dagar. Eftersom de är av den äldre generationen är kollektivtrafik inte en fråga, så vi blåste till Sundsvall och sen ner till Dalarna. Sju timmars bilresa och vet ni vad? vi hade jävligt roligt! en natt stannade vi, sen åkte vi hem. Tacos, prat om pinsamma saker och pokémon med lillebror, lite shopping och mycket musik. Jag kom hem i torsdags, hann knappt innanför dörrarna, så var det dags att fixa här hemma. Efter fix så däckade jag tillslut i sängen. Igår så hämtade jag Samuel (mitt kusinbarn) och hade honom ett par timmar, vi hann leka, hämta Sötkråkan och gå en liten promenad. Jag var ganska slut när jag lämnade honom. Men veckans citat verkar vara ”aldrig vila”, för sen åkte vi till Storån nämligen. Och jag tog mitt första dopp i den lilla dammen där jag så många gånger förut har badat. Jag har ju bott där som liten, och Emils föräldrar har hus där, så nog har jag sprungit barfota där förut. Lekt och cyklat. Riktigt roligt men shit va kallt det va. Jag är ju redan en badkruka, så att hoppa ner i en damm på kvällen utan direkt solljus gjorde inte saken riktigt bättre. Lånade min lilla kusins baddräkt och kände i samma sekund att det nu finns det ingen utväg – alla barn ville att jag skulle bada, mina syskon ville att jag skulle bada, jag ville att jag skulle bada. 23 grader kändes som 5. Dammen blir det inte idag. Däremot milen, och kanske ett dopp efteråt i sjön, långgrunt och mysig strand.

Vi hittade får och lamm, ett lamm hade kunnat följa med mamma hem, utan att blinka. Världens gulligaste.
Det stämmer att mamma har sovbyxor på sig, vi hade bytt om för tanken var väl att vi skulle sova. Men djur står högst upp på våran lista, så en liten visit hos fåren gick inte riktigt att undgå.
Här börjar jag ångra mig. Impulsivitet började sakta rinna av. MEN alla barn var redan i, och stod med höga förväntningar i vattnet på att jag skulle göra det.
Sötkråkan gjorde det enda rätta: satte igång min ilska. Här står jag nämligen och predikar för barnen. Dom får FAN INTE SKVÄTTA VATTEN PÅ MIG. Vad gör hon då tror ni? omvänd psykologi tänkte hon.
Nu jävlar tänkte jag!
Ser ni hur jag mår?

Jag har så många bilder på när mina småsyskon ser ut att må piss också, men bara för att jag är så jävla snäll, så lägger jag inte upp dom här. Istället sparar jag dom tills den ena tar studenten och den andra går ut nian. Jag kommer spara dom, framkalla dom, förstora dom, rama in dom. Enbart för att jävlas.

Idag ska jag som skrivet springa milen. Sötkråkan ska ha besök från en kusin som ska sova här och jag, jag ska endast göra det bästa av den här gråa lördagen.